Hur kunde denna debattartikel Ett osakligt och onyanserat public service måste förnyas gå så obemärkt förbi? Debattartikeln av fyra SD-politiker som lägger fram partiets ifrågasättande av Public Servcice borde, enligt mig, ha mött större kritik. Med anledning av SD:s valmanifest från EU-valet finns det god anledning att ställa sig frågan varför ingen reagerade starkare om vad SDs kulturpolitik bottnar i och vad den syftar emot. Exempelvis visar denna artikel från Kultwatch att Sverigedemokraternas kulturpolitik bottnar i nazistiska tongångar och nedbantingen av Public Service för att reducera omfånget av deras produktion och budskap ser jag som ett steg att omforma Public Service till ett renodlat kommunkationsinstrument för Sverigedemokraterna. Till slut kan inte ens de liberala tongivarna, med Peter Woldarski i spetsen (dn ledare 2019-12-01), tiga längre. Public Service står för mycket god journalistik och har i dagarna fått mycket erkännande genom Stora Journalistpriset i flertalet kategorier. Om Public Service ska finnas kvar ska det vara som ett brett bolag med syfte att nå ut till flera målgrupper genom fleralet kanaler.

Digitalisering där SVT och SR är goda företrädare

Något som SD framhåller i artikeln är att public service behöver “… omformas till ett modernt format­oberoende mediebolag som använder digitaliseringens förändrade förutsättningar för kommunikation och informationsspridning.” Här är det troligen någon inom SD som tagit sig friheter. SVT är långt inom framkant när det gäller streaming av sitt innehåll. Det tillgängligörs nästan direkt till dig som kund med hög kvalitet och utan motkrav. Att sedan påstå att SVT inte tar åt sig förändrade “förutsättningar för kommunikation och informationsspridning” är en rent påhitt och något som låter bra för SD:s trogna anhängare. Vidare har både SR och UR tillgängliggjort sitt producerade innehåll via Internet på ett mycket tillgängligt sätt och dessutom arbetat hårt med at minimera datakrav vid streaming, vilket ger att till och med medborgare i Sverige med äldre teknisk utrustning kan ta del av public service innehåll.

Vetenskapsrådet och referensgranskningssystemet med syfte att inte “…vissa perspektiv glöms bort eller förtigs, och medborgarna får tillgång till en informationsförmedling som verkligen är i allmänhetens tjänst.”

Med instiftandet av Vetenskapsrådet anser SD att nuvarande Granskningsnämnden inte ägnar sig åt faktagranskning. Huruvida det stämmer är upp till SD att bevisa eftersom de la fram anklagelsen. Dock kan utläsas av texten att man vill införa ett referensverktyg emellan andrea nationer för att “…inte glömma bort vissa perspektiv”. Detta kan låta bra och självfallet ska åsikter i nordiska grannländer behandlas, men vad är det SD vill uppnå med detta? Formuleringen “En möjlighet för bolagen att påpeka missade perspektiv i bolagens innehåll.” visar att SD vill att nordiska länders statliga bolag ska få möjlighet att påverka vilken information som når ett tredje, dvs att journalister ska eventuellt behöva genomgå en åsiktsrevidering av redationer i ett annat land. Jag kanske drar detta till extrem, men med tanke på SDs valimanifest från 2018 ser jag likheter med den formulering att de vill framhäva den nordiska kulturen etc. Dessutom säger de inte vilka som kommer att tillsätta medlemmar i detta Vetenskapsråd, men om det blir politiskt tillsatta medlemmar, ser vi snart konsekvenser av att ha politiker som styr journalister. Ett sådant system är och ska kallas med sitt rätta namn: Fascism.

Slå ihop tre bolag till ett

Med nuvarande uppsättning med SR, SVT och UR når public service ut till en stor publik. Jag själv är inget stort fan av Public service i deras innehåll och omfång, men jag kan inte se att det finns kommersiella alternativ som dels kan fylla innehållet eller nå ut till den publik som Public service har som mål. Visst finns nischade kommersiella alternativ som bör stödjas och gör så på den kommersiella marknaden. Det unika med Public service är att det är skräddarsytt för en svensk publik. Vill man komplettera med andra kommersiella aktörer kan det lösas. Public service betyder inte monopol. Med minskningen av tre bolag till ett kommer public service inte kunna nå ut till den publik som görs idag. Det säger sig självt att ett bolag inte kan möta behoven av tre bolags kunder såvida inte det bolaget får enormt med resurser. Det kommer med andra ord bli att public service får en mer begränsad publik och möjligheter att möta den publikens behov. Konsekvensen blir då att man som konsument riskerar att bli utan variation och målriktat innehåll för de egna behoven utan tar del av kommersiellt innehåll. Det finns för- och nackdelar, men jag anser att public service fyller ett tomrum på den inhemska marknaden.