Ni ser oss inte, ni hör oss ofta inte. Vi är den tysta i rummet, den observerande, den som hellre står lite avsides och gör tafatta försök att samtala, men ofta är vi inte alls skickliga i sociala sammanhang. Vi intresserar oss för det som andra finner svårt eller tråkigt. Det som lockar är inte att spekulera, utan att verkligen gå till botten med ett problem och hitta orsaken, eventuellt lösningar. Ofta hittar vi sidospår och andra problem medan vi letar efter orsaken, men i grund och botten kan vi inte släppa tanken om att lösa ett problem som uppstått.

Vi är nördarna.

Under detta år har världen gått bakåt. Vi har inte kunnat resa, handla, vara sociala, uträttat ärenden eller kunnat älska våra nära på det sätt vi varit vana vid. Folk har blivit inlåsta mot sin vilja, stater har övervakat sin befolkning och befarat en paniksituation där en smitta kunnat gro över världen. Men i denna pandemi har ändå stunder av vardag infunnit sig. Vi har kunnat jobba hemifrån och folk har kunnat hälsa på sina nära via telefoner, datorer eller andra digitala plattformar. Vi har deltagit i nya aktiviteter online och handlat på nya medier, på nya kontinenter. Folk har lärt sig använda sociala plattformar även i arbetet och skapat sig en parallell verklighet som inte går stick i stäv med den vi lever i, utan kompletterat den. Folk har mer eller mindre anammat den digitala världen fullt ut.

Där har vi befunnit oss ett tag. Vi har befolkat den digitala världen och levt på Internet och varit pionjärer till den kompletterande verklighet allt fler använder idag. Vi har använt maskiner för att komplettera oss och använt deras kapacitet för att tjäna oss. Vi har inte förutsett denna verklighet, men vi har anpassat oss till en värld med maskiner som kompanjoner. Vi har skapat verktyg och tjänster som du som inte varit intresserad av nu använder. Dagligen, utan att du vet om det. Chatt-verktyg i molnet och videotjänster som funnits i vår verklighet i 20-tals år finns nu tillgängligt för alla. Standarder som gör det säkert för dig att söka information, betala och lita på tredje part har utveklats. Dessa har utveklats oberoende av affärsbehov, utan mer av mänskliga behov. Strukturer för att kunna lita på och skicka krypterad trafik har tagits fram för att vi tror på människans felbarhet och vill värna den lilla människan som inte kan stå upp mot en stark förtyckarstat. Inte för att marknaden haft behovet utan för att vi förutsett farorna.

Vi drivs inte av marknadsbehov eller pengar, utan att utforska nya världar vi tror kan göra vår värld bättre. Vi drivs av innovation och drömmar om att kombinationen människa-maskin kan ge oss möjligheter ingen någonsin tänkt på. Vi må vara bångstyriga, asociala, finna nöje i att titta på en skärm i timmar medan små rader kod skapas därför att vi ser möjigheten att skapa en bättre tillvaro. Till alla mina kollegor som dagligen kämpar med att förklara syften av kod, testa och utveckla kod och att till sist leverera något som kan göra folks tillvaro bättre, ett stort tack. Och till er andra som inte känner igen sig, tänk er denna fråga: Hur hade er Corona-vår varit utan den digitala världen?