Idag kontaktade jag a-kassan för jag hade fått en varning från arbetsförmedlingen att jag inte varit aktiv på arbetsmarknaden den senaste tiden. Vilket skitsnack tänkte jag och de ska nog ändra sig när jag fåt ge dem min förklaring. Men förgäves. De har ett regelverk att gå efter som är viktigare än att kunna vara flexibel gentemot arbetssökande. För se, arbetsförmedlingen hänger inte med i hur modern rekrytering går till. Endast ett fåtal blir rekryterade via annonser, medan majoriteten som varit i svängen ett tag blir rekryterade via nätverk, vare sig tidigare kollegor eller rekryterare utan en utlagd annons utan bara en önskan från kunden. Arbetsförmedlingen lever under antagandet att alla jobb och titlar står att finnas i print, antingen via företags hemsidor, rekryterings-sajter eller deras egen Platsbank. Hör och häpna när människan hittar nya vägar att hitta sysselsättningar annat än via statliga regelverk. Är man dessutom flitig så skippar man ansökan direkt och går på en intervju istället. I min naivitet trodde jag att en intervju i Aktivitetsrapporten skulle automatiskt rendera ett nytt sökt jobb. Men nä, det gjorde det inte. Jag vet inte hur Arbetsförmedlingen räknar intervjuer, men tydligen är det inte att vara aktiv på arbetsmarknaden.

Därför anser jag att Arbetsförmedlingen spelat ur sin roll. Den är tillsatt för att vara ett statligt organ i att följa upp sysselsättningssiffror i Sverige, inte att tillgodose arbetstagare stöd och hjälp. Det är ett sifferorgan med kurser som syftar till att följa upp vilka som är aktiva alternativt hota de som inte hittar jobb att “omskola” sig till något attraktivt. Arbetsförmedlingen är därmed en kvarleva sedan tidig socialism att “alla måste arbeta” enligt deras sätt att se det, men AF tar inte höjd för annat arbete och exempelvis gig-ekonomi eller annan rekrytering. Stäng ner skiten och låt privata aktörer ersätta rekrytering. Se istället till att skapa ett nationellt rekryterings-regelverk som tillåter s många anställningsformer som möjligt.